Det cirkulerar en hel del myter och olika föreställningar om vilka olikheter som finns mellan flodkräftor (Astacus astacus) och signalkräftor (Pacifastacus leniusculus) i synnerhet när det gäller hur fantastisk stor tillväxt och avkastning en sjö med signalkräftor kan ge i förhållande till det gamla beståndet av flodkräftor. Detta har fått till följd att man till och med planterat ut signalkräftor i sjöar med befintliga bestånd av flodkräftor i tron att flodkräftbeståndet ändå är dödsdömt och man ser fram emot en stor "drömskörd" av signalkräftor typ som i Vättern. Detta har dock i ganska många fall slagit helt fel och efter ett par inledande "goda år" så kollapsar beståndet beroende på att signalkräftorna drabbas av akut kräftpest. Gissningsvis är det väl så att signalkräftan är känsligare för olika förändringar av vattenkvalitén just eftersom de bär på kräftpesten och mycket kraft läggs på att hålla denna i schack.

Kvar finns då en sjö med ett förhållandevis svagt bestånd av signalkräftor som endast ger någon enstaka kräfta i varje bur. Möjligheten att införa flodkräftor igen är också i princip körd eftersom pesten är permanentad i och med det fåtal signalkräftor som finns kvar. Flera fiskerättsägare som jag har haft kontakt med har berättat om ungefär samma händelseförlopp. Det konstiga har också vart att bestånden inte verkar repa sig speciellt fort om ens inte alls.

Den större tillväxthastigheten hos signalkräftan som beskrivs i äldre litteratur är också något oförtjänt. Genom målmedveten avel har det visat sig fullt möjligt att avsevärt höja tillväxttakten även hos flodkräftor. Signalkräftan har däremot visat sig kunna bilda "tusenbrödrabestånd" med få fångstbara kräftor till följd.

Slutsatsen är att signalkräftan inte är en "mirakelart" som alltid ger en god avkastning efter inplantering. Signalkräftorna finns ändå här för att stanna och i en hel del vatten (särskilt strömmande vatten) finns bra bestånd som inte verkar kollapsa. För fiskerättsägare längre ner i ett större sammanhängande sjösystem är det nog så att signalkräftor ändå är det enda möjliga alternativet (om man får utplanteringstillstånd). Undantaget är givetvis de skyddade områdena för flodkräfta som Dalsland, Norrland, Öland och Gotland

Utplantering av flodkräftor har däremot stora möjligheter att lyckas framförallt i isolerade dammar och viltvatten. Sjöfåglar verkar inte sprida kräftpest, i varje fall inte speciellt effektivt. Avståndet till andra sjöar/vattendrag verkar inte heller behöva vara speciellt stort för att stoppa kräftpesten förutsatt att människor inte hjälper den på traven.

Sjöar som sent drabbats av pesten (ofta källsjöar) högt uppe i avrinningsområdena kan vara intressanta för återplantering om orsaken till pestutbrottet inte har varit olaglig utsättning av signalkräftor. Möjlighet finns att anlägga vandringshinder (nere i sjöns utlopp/bäck) som kan höja säkerheten mot "uppvandrande" signalkräftor.

För krossande av myter om signalkräftor, flodkräftor och kräftpest gå till: Kräftmytkrossaren

Blandade årskullar

Tre av dammarna är av typen flergenerationsdammar där kräftorna reproducerar sig själva som i vilket naturvatten som helst. Kräftorna fiskas traditionellt med mjärdar vilket i och för sig är mycket roande men inte särskilt effektivt. I dessa dammar produceras mest kräftor för konsumtion.

Traditionellt fiske med "gubbe". Gott om kräftor på ingång.

Beroende på tillgång säljer vi levande kräftor för konsumtion direkt från odlingen under augusti och september. I första hand avhämtas kräftorna direkt vid odlingen efter överenskommelse.

 

 

 

Priser

Priset på kräftor för konsumtion varierar från år till år beroende på hur bra säsongen har varit för kräftornas tillväxt. Prissättning för konsumtionskräftor sätts först i slutet av juli när en bedömning av tillväxt och tillgång gjorts.

Vi har tyvärr slutsålt på Matkräftor för säsongen 2018

Skilda årskullar

En grundförutsättning för att bedriva en målinriktad avel av kräftorna är att kunna välja avelsdjur samt ha full kontroll över nästa generations tillväxt och ålder. Traditionella flergenerationsdammar (naturdammar) ger ej denna möjlighet eftersom det inte går att på ett enkelt sätt bestämma en kräftas ålder.

Vårt system för skilda årskullar är följande:

  • Avelskräftor placeras på hösten i mindre avels/yngeldamm. Ca 1 hona per kvadratmeter dammyta.
  • Parning sker i oktober/november varefter hanarna fiskas bort .
  • Honorna fiskas bort efter att ynglena har släppts i juni/juli
  • Ynglena tillbringar 1:a och 2:a sommaren i dammen varefter dammen töms och småkräftorna flyttas till en större uppväxtdamm.
  • Kräftorna tillbringar 3:e och 4:e sommaren i den större uppväxtdammen varefter denna töms

Systemet är uppbyggt i två linjer (en yngeldamm och en uppväxtdamm) där principen tillämpas med ett års förskjutning.

 

Uppväxtdamm

Gömslen i yngeldamm

 

Vid varje sortering finns möjlighet att särskilja de kräftor som varit mer snabbväxande än andra. Dessa väljs sedan ut som avelsdjur för kommande säsonger.

Vilket beskrivs under avsnitt "Vår odling" och "Engenerationsdammar" bedriver vi riktad avel av de kräftor som visar sig vara mer snabbväxande.

Könsmogna utsättningskräftor (4-somriga)

Icke könsmogna (2-somriga) utsättningskräftor

Tider

Ta kontakt tidigt för att vi ska kunna planera för leverans av kräftor.

Normalt gäller:

Könsmogna utsättningskräftor (4-somriga) kan levreras från mitten av juli. Icke könsmogna (2-somriga) levreras först efter att yngelbassängerna tömts i augusti/septemberGlöm ej att söka utsättningstillstånd hos Er länsstyrelse. Gör detta så snart ni överväger att gör en utsättning. Ansökan kostar ingenting men handläggningen tar tid.

Priser

Årets priser (2018) är:

2-somriga, ej könsmogna, 12 kr/st + moms (25%) storlek: ca 3-5 cm

3-somriga, ca hälften könsmogna, 16 kr st + moms (25 %): ca 6-7 cm

4-somriga, könsmogna, 24 kr/st + moms (25 %) storlek: ca 8-9 cm

Ring för pris vid större mängd.